Småbarnsanstalten


Vid 22:30 hörde jag hur det tassade i hallen. Då hade Milton vaknat men inte Tomas. Så vi tittade på Wallander - Cellisten ihop och nu står Milton och pysslar i diskhon (läs blöter ner hela köket). Han har 39,6 i temp och var ganska påverkad av febern innan han fick alvedon.

Undrar när han tänker somna om? Undrar när vi kommer upp imorgon? Undrar vad vi ska äta imorgon?



Detta möttes jag av i hallen (minus tofflorna, de ville han ta på när vi tittade på filmen trots att hela han är kokhet)





Såhär ser förresten säkerheten ut i Miltonanstalten. Det där läckra märket i axelhöjd ska åtgärdas när brottslingen slutat pilla så jäkligt i tapeten...


Akka ej!


Mina älskade marsvin Agda och Asta (1997-2002), fantastiska djur som slår kaniner och hamstrar med hästlängder! Om det inte var för att vi åker bort så pass ofta hade jag lätt skaffat ett par grisar igen! ♥



Tomas kom hem strax efter sju imorse, han har ju varit i Finland på begravning i helgen. Milton hade väckt mig kvart i sju så vi var vakna när han kom hem. Milton har vaknat tidigt båda dagar denna helg, å andra sidan har han också somnat i hyfsad tid, ca 20:20 båda kvällarna.

Milton har fått feber under dagen. Han har varit lite snuvig i några dagar och inatt vaknade han ofta och hostade. Hoppas det går över fort bara. "Tyvärr" måste jag avboka tandläkartiden på tisdag morgon. Så förfärligt synd, om landstinget alltså, som inte får in pengar från mig...


Nu har Milton fått ett ord för hund (vovve), nämligen ovva, tidigare har han "bara" skällt när han sett en hund. Igår sjöng han "Lilla snigel akta dig", akka ej akka ej akka ej akka ej. Det är ju nästan så man tror att det är Milton som tagit sig en sväng till Finland..?

Ett par timmar i Snorreparken


Det hade börjat skymma liiite lite när vi gick in så jag anser att vi klarade målet med dagens utevistelse. Efter 2½ timme i snålblåsten var det dessutom väldigt skönt att komma in.



Det var inte supermysigt att fika vid lekplatsen då snön nådde upp till sitthöjd. Desto enklare för Milton dock...



Gunga gick det att göra med nöd och näppe, foten skrapade i snön men kul var det enligt den lille. (träkanten når Milton till hakan normalt)



Roligast var dock att åka rutchkana. Ofattbart vilket tålamod de små har, åka ner tog ca 2 sekunder, att klättra upp minst en minut...



Mitt kära barn som bara ville gå på de plogade vägarna större delen av vintern har nu börjat ge sig på svårare utmaningar, här klättrar han upp för en ganska brant backe, helt på eget initiativ. =)


Klockan som inte ringde


Angående färg av hästen: han är ju alldeles för gul för att göra sig som fux!! ;)


Milton vaknade svintidigt idag. Efter att vi varit uppe i en timme försökte jag lura honom att somna igen så vi kunde sova lite till. Det resulterade bara i att han for runt i hela huset och jag kurade under täcket precis vid gränsen till att slumra in.

Vid tolv var det äntligen dags för middagsluren för Milton. Jag kände att det var lika bra att jag också sov för annars skulle jag gå runt hela dagen som en zombie. Ställde mobilen på larm 13:20, vaknade 14:01 av mig själv. Jag hade lyckats sätta tiden på det larm som bara ringer mån-tors. Sådärja.

Just nu brygger jag kaffe som åker med i en termos till lekparken. Fan ta oss om vi kommen hem före mörkret börjat falla!

Hjälp!


Jag skulle behöva lite hjälp med min häst. Jag kan inte bestämma vilken färg han ska ha!


Isabell


Lägg ingen vikt vid hur man och svans ser ut nu, oavsett vilken färg det blir så kommer jag göra om taglet helt. Jag är helt övertygad om att jag kommer kunna göra en mörk man mer effektfull med glans, vilket ju försvinner i det vita. Buckskin-varianten ska ha mörkare man, nästan svart, och svarta/mörka ben.


Buckskin (gulbrun)




Huvudet börjar funka utan linjer!!


Klagoväggen #1


Igår tänkte jag skriva ett inlägg om att jag saknar lite vuxentid med Tomas. Han jobbar ofta väldigt sena dagar, denna vecka var han inte hemma före 18 mån-ons, sedan är han trött på kvällarna och lägger sig ofta med Milton, Milton som för all del är uppe rätt sent för sin ålder (somnar så gott som aldrig före 21:30), på helgerna är han utan att vi ändrar hans sömn uppe ännu senare. Det finns alltså knappt någon tid alls för att prata om sådant som man inte hinner ta upp på dagarna överröstandes en liten Fillifjonka. Eller att bara sitta och mysa i soffan.

Jamen mys tillsammans i soffan med Milton då, tänker kanske någon? Jovisst, den tanken har slagit oss också men det är så lagom mysigt att bli dragen i håret, petad i ögat och överklättrad i ansiktshöjd. Milton tycker det är jättekul att inkludera oss i sin klätterverksamhet.

Idag kom dock en öppning, Tomas var här i krokarna i jobbet och tanken var först att han skulle komma hem för att äta lunch, men jobbet flöt på bra och han var klar för dagen redan runt 13-tiden och vi beslutade oss för att gå till caféet som serverar lunch för att få chans att variera vardagen lite. Dessvärre fanns det bara tråkiga rätter där så vi gick till thai-restaurangen istället, lite jordnötssås är ju aldrig fel...

Det kan det visst vara! Jordnötssåsen var grynig som havregrynsgröt och ovanpå den flöt det ett tjockt lager olja. Resten av maten var av samma kvalitet. Som grädde på moset satt det, utöver oss i den lilla lilla lokalen (mindre än vårt vardagsrum) två kvinnor med små barn som mest skrek och gnällde hela tiden (jag inser att jag kastar sten i glashus här men vafan, jag hade sett fram emot EN lugn och mysig timme). Efter en halv portion gick vi och hämtade Milton på dagis och snaskade på kex med ost alla tillsammans istället.

I helgen är Milton och jag ensamma, Tomas är på väg till Finland för begravning. Nu har jag alltså en ursäkt att sitta och fixa med den där hästen jag började på förra söndagen, jag kan ju inte gärna fördjupa mig i skolarbete när Milton kan behöva mig vilken sekund som helst, eller hur? ;)

Millipill älskar ju mögelost som ingen annan på denna planet

 

Milton och hans badvänner



Mastering swedish


Det här är hysteriskt kul! Kan tyvärr inte rekommendera någon speciell, alla är superroliga!!!











6:30 in i den sista får vi lära oss hur britter ser på svenska...

Jag har inte strypt honom, bara nästan.


Det var så hon sa, veterinären, efter att hon knutit fast tratten på katten. Ingen större fara med Rambo, han har ett jack i vänster baktass, det är inte infekterat och inte speciellt djupt, såret är självdränerande så vi ska bara tvätta av det morgon och kväll.

Utöver det har vi fått order om att ha tratten på honom tills såret blivit torrt och fått en skorpa. "Minst en vecka" sa veterinären. Hahaha, vilket skämt. Det är en katt vi pratar om! Rambo har inte fått av sig tratten än, hon knöt ju som sagt ganska hårt just för att han inte skulle få det. Men att ge Rambo utegångsförud är ett helvete.

Kattlådan står på ena toaletten. Båda toaletterna är låsta dagtid för att vi ska slipa hitta allt i toaletterna och kattsand i hela huset. Jag kan ju bara fantisera om vad Milton kan tänkas hitta i kattlådan om katten har utegångsförbud... Jag förespråkar inte att man ska frångå veterinärers ordinationer men att ha katten instängd en vecka skapar bara frustration hos

1) katten, givetvis
2) Milton, som vill leka med katten fast katten inte vill
3) oss vuxna, som ska "neja" och avleda och punktmarkera los kiddos.

Näe, katten får gå med tratten några dagar, så vi ser hur såret utvecklar sig, går det åt rätt håll ryker tratten och KF får gå ut!


Mycket spännande hos veterinären!


Kallt så in i Norden



Ligger i soffan med katten på höften och tittar på en föreläsning. Försöker underhålla brasan så gott jag kan - det var bara 13,5 grader inne imorse... Klockan 17 bär det av till veterinären med KF, han har gjort illa ena baktassen. Ska försöka skriva ett roligare inlägg till kvällen.

Mitt lilla ♥


Åh vad jag älskar min lilla skrutt. Igår kväll gjorde Tomas välling och gav flaskan till Milton samtidigt som han sa något om att han skulle äta vällingen med mamma. När jag kom gav Milton mig flaskan innan han sprang in i vardagsrummet, ställde sig framför tv:n och pekade på den för att jag skulle sätta på den. När det var gjort gick han till soffan och visade var jag skulle sitta. När jag satt i soffan var han nöjd och klättrade upp i mitt knä. ♥

Milton äter fortfarande all välling i famnen på mig eller Tomas, det är en mysig stund på morgnar och kvällar som alla uppskattar!


Idag tog jag med mig pulkan när jag skulle hämta hem Milton från dagis. Detta resulterade i att promenaden hem tog en timme. En promenad på 500 meter... Jag tycker verkligen att det är bra att han tycker om att leka i snön och inte vill åka pulkan för att så fort som möjligt komma hem. Men att bara gå 500 meter på en timme, det innebär rätt mycket stillastående vilket gör att man blir svinkall en dag som denna. Tillslut fick jag nog och fick lura Milton i pulkan genom att trä mina husnycklar på pulkasnöret och sätta Milton i pulkan, då satt han kvar i pulkan de 250 metrarna som vi hade kvar hem...

Imorgon snor jag Tomas Helly Hansen-långfillingar och drar på mjukisbyxor utanpå det. Enda kvarstående problemet är då vantar, något ska jag nog kunna hitta...

Söndagsnöje


Idag blev jag jättesugen på att rita lite på datorn. Det funkar rätt bra att göra det på datorn för då kan Milton vara med utan att ställa till för stor skada. Att ha honom med när man sitter med skissblocket och de dyra blyertspennorna är inte realistiskt i dagens läge.  ;) Nackdelen med att pula på datorn är att det just blir så mycket pulande och det tar mycket längre tid att avsluta projekten.

Jag har gjort en häst på datorn tidigare, då vart jag för ivrig på slutet och slarvade med en del detaljer. Det ska jag inte göra denna gång. Förra gången vågade jag inte använda så stora kontraster så hela bilden känns rätt dassig, det ska jag också försöka göra bättre nu.


Detta är den första och enda avlutade bilden än så länge. Är nöjd med muskler och flätor men resten hade jag kunnat göra mycket bättre...


Och det här är det pågående projektet som är lååångt ifrån färdig. Det är så kul att se hur hästen tar form med skuggor och highlights...


Som synes har jag väldigt svårt för att koncentrera mig på och slutföra ett område åt gången, jag bara måste pilla här och där för att se hur helheten växer fram...

Gömda ansikten


Sent igårkväll satt jag och letade på nätet efter bilder jag kom ihåg från mammas hästtidningar när jag var liten. Snubblade över den här bilden innan jag hittade det jag letade efter, det är samma tema så att säga.

Hur många ansikten ser du? Jag tror att jag hittat alla 11, men 10 är jag säker på.



Lazy saturday


Idag har jag varit så trött så trött. Milton vaknade vid åtta och ville upp. Klockan nio var det Disneydags på tv och jag lyckades slumra till i soffan medan Milton snällt satt och tittade. Lite senare på förmiddagen somnade jag i fotändan på sängen bredvid katten.

Har inte fått så mycket vettigt gjort idag mer än att vi kom iväg och storhandlade. Utöver det har jag pysslat med ny design till mammas blogg, hon har dock inte sett den än och godkänt. Orättvist nog tycker jag hennes blir finare än min egen, beror nog på alla söta djur (fast mest nöjd är jag över dammet vid hästen, haha). =)





Nu ska vi käka ost och kex! Tjingeling.


Svettigt vid godislådan


Idag blev jag väldigt sugen på lösviktsgodis och framförallt mina favoriter Opera Mints, som säljs i diversehandlen här i byn. Jag misstänkte att det kan vara lite problematiskt att köpa godis som står i golvhöjd med Milton i hasorna så jag frågade Tomas, som för en gångs skull var hemma från jobbet före 18:00, om Milton kunde vara med honom. Det gick icke eftersom Tomas skulle fixa något med bromsarna på ena bilen.

Bara att lasta ungen i pulkan och vandra mot centrum. Milton brukar inte sitta kvar i pulkan speciellt lång tid men idag gick det faktiskt bra. Väl inne i butiken och vid godiset visade det sig att jag hade haft mycket rätt i mina aningar. Halva godispåsen består av sorter jag inte ens gillar... Men jag fick mina Opera Mints efter ett knep jag kom på lite för sent, så jag är nöjd ändå.

Just nu håller jag på att tina kyckling, varför är vi alltid så jäkla sena med maten!!?!?!?!



Opera Mints, vilken dröm!!


Härmapan


Just nu ska Milton göra allt som vi vuxna gör. Rör man runt i maten med gaffeln så rör han runt i sin mat med sin gaffel. Klappar man i sängen för att man vill att han ska krypa dit så klappar han i sängen. Klappar man med en bok i sängen för man vill att han ska krypa dit så tar han en bok och klappar i sängen. Skruvar man med en skruvmejsel ska han också skruva med skruvmejseln på samma ställe och överallt utöver det.

Idag gjorde han dock de sötaste efterapningarna hittills. Vi satt i soffan och tittade på tv, Tomas petar mig i sidan och säger åt mig att titta på Milton - han satt då på soffkanten med sina små stubbar till ben upplagda på soffbordet; Tomas satt ju så! Vi fick oss ett gott skratt, vilket Milton såklart stämde in i även om han trodde att vi skrattade åt tv:n. När vi återgått till att titta på tv:n lade Tomas den ena foten över den andra när han hade benen på soffbordet, och vips så hade Milton också fötterna i kors!

Den andra grejen var när Milton följt med mig på toaletten och såg när jag tog fram en ny pappersrulle eftersom den gamla var slut och torkade mig. Milton, som satt på sin potta (fullt påklädd, han har inte börjat potträna än då han precis börjat visa intresse för pottan), reste sig och gick och hämtade en egen pappersrulle som han sedan lade i pottan. Clever grabb det där! =)


I förmiddags lekte Millie och katten, Milton hade ett snöre som han sprang med i "korridoren" (lång hall) vilket förstås är alldeles oemotståndligt för en katt vilket får Milton att kikna av skratt. Så höll de på i gott och väl en kvart. Lite senare hittade Milton min gamla (GAMLA) kamera, jag visade hur man gör för att den ska ta bild, dvs låta och om man har lite tur blixtra och detta höll honom sysselsatt större delen av eftermiddagen. Kameran har givetvis ingen rulle i sig men den låter som om den snurrade fram filmen, superkul om man är 1½ år!


En kombination av härmapa och Nicke Nyfiken, det är Milton på pricken det!


En vanlig morgon med Fillifjonkan

På den tiden var det inte riktigt samma morgonrutiner...


En typisk dagisfri morgon hos oss ser ut som följande:

Milton vaknar och väcker mig genom att prata med mig eller brutalgosa. Jag mmm-ar lite till svar, lägger honom tillrätta intill mig och hoppas (alltid förgäves) att han ska somna om. Efter att Millie legat snällt bredvid mig i en knapp minut börjar han klättra över mig för att undersöka vad som finns på mitt sängbord. Innan han hinner dit måste jag hinna få på knapplåset på mobilen.

Sedan pysslar han en stund med min mobil, tänder och släcker sänglampan 68 gånger och plockar med böckerna på sängbordet, alla hans. Ibland vill han att vi ska läsa en bok men han brukar bara ha tålamod till en halv bok, ibland hittar han en gris eller ko eller häst i närheten som ska sätta sin klöv/hov i mitt öra, hans öra, min mun, hans näsa, "massera" hårbotten. Hela djurbehandlingen avslutas med en flygfärd genom rummet för det arma plastdjuret.

När Milton tröttnat på att leka med det han hittar runt sängen öppnar han dörren ut till övriga huset. Tomas stänger sovrumsdörren när han går upp på morgnarna för att inte väcka oss innan han åker till jobbet. När Milton väl öppnat sovrumsdörren finns det ingen återvändo. Nu måste jag kasta mig upp, slita åt mig ett lämpligt klädesplagg, rusa ut och kontrollera, stänga och låsa toadörrarna och dörren till datorrummet, stänga grinden till köket samt se efter så det inte ligger något på vardagsrumsbordet som kan vara olämpligt i småbarnshänder. Efter detta gatlopp har jag åtminstone kvicknat till...

Sedan är det dags för blöjbyte och vällingfixande. Ibland fuskar jag och bara stänger toadörrarna. Då får jag igen det när jag står där instängd i köket med vattenkokaren i ena handen och vällingflaskan i den andra, för då hittar Milton DIREKT den osäkrade dörren. Och jag måste rusa igen.

Livet på en pinne


Jag och Milton ligger i soffan och tittar på Bygglov, Milton tycker det är jätteintressant. Orkar inte tänka på att klockan är tjugo i fem och jag har ingen aning om vad vi ska äta till middag idag. Det löser sig.

Vill du komma på besök?




Ja nu är det ingen tvekan, det är magsjuka som härjar i huset, idag har turen kommit till Milton som just nu är inne på fjärde paret byxor för dagen. Han är dock pigg och glad som vanligt. Alltid något. Just nu sover han så jag tänkte passa på att titta på Solsidan som jag missade i söndags, när Tomas kommer hem är det dags att plugga.

Hoppas ni har en härlig dag i solen!

Inställd avgång


Idag skulle jag egentligen ha åkt till skolan i Kalmar men tyvärr ville det sig inte bättre än att jag blev dålig igår eftermiddag. Eller ja, jag spydde helt enkelt. Det har jag sluppit idag även om magen känts lite orolig. Jag har kunnat äta normalt i alla fall. Det värsta med att vara tvungen att ställa in resan ner var att en annan från kursen skulle åka med mig från Södertälje. Halv åtta igårkväll fick jag ringa och avboka så hon hux flux fick leta buss/tågbiljett. Fick så dåligt samvete!

Milton som hade feber i söndags låg på 37,6 ikväll. Det märks inte på honom att han skulle vara påverkad av det så det är ju skönt. Ikväll vet jag inte vad som flög i honom men en riktig "illbatting" hade vi i huset. Både jag och katten drog en lättnadens suck när han somnat... ;)

Ikväll har jag bränt in alla bilder på Milton från det att han föddes. Det är något som är galet med den stationära datorn, det låter helt galet mycket om den så det gäller nog att rädda det som räddas kan innan hårddisken packar ihop. Elva skivor med bilder blev det. En till blir det med de senaste bilderna, sen behöver jag dvd-skivor till alla filmer vi filmat, de får helt enkelt inte plats på vanliga skivor... Dags att krypa ner i sängen nu, funderar på att smita upp före Milton imorgon och få en lugn morgonstund för mig själv, men då gäller det att somna i tid för att komma upp frivilligt...


Hittade denna bild när jag gick igenom alla hundratals mappar, tyckte den var härlig med äpplena, de gröna löven och snön. Fotad 22/10-10

Nerklädd med flit



Mitt stackars barn går i mjukisbyxor jämt. Totalt har han haft fyra par jeans, två när han var väldigt liten och mest bara låg stilla och såg sig om i världen, ett par som han kunde ha för ett år sedan ungefär och ett par som han kan ha nu.

Anledningen till att han knappt haft några jeans är för att det inte finns lekvänliga jeans! Inte som jag hittat i alla fall. Vad gör en 1½-åring mest? Sitter still och ser söt ut eller klättrar, springer och ålar på golvet? Mjukisbyxor är mjuka (...) och lediga, tillåter all rörelse man kan tänka, dessutom brukar de ha en lagom resår i magen - byxorna sitter stabilt uppe och är följsamma utan att trycka för hårt om magen.

De få jeans Milton använt har haft en mjuk mudd i midjan. Jag begriper inte hur man kan sy upp jeans utan mudd till barn under... ja skolåldern faktiskt!



Dessa jenas går att köpa från storlek 86. Milton har nu, som 20-månaders, strl 92. Jag tycker det är sött med en liten kott i jeans eller andra finare byxor (finare än mjukisar alltså) men funktion före fåfänga, något annat har (små)barnen knappast bett om!

De har växt på ett år, mina små skruttisar!


Dear Zachary


Kanske har du hört talas om dokumentären? Kanske har du sett den? Om inte tycker jag att du ska skynda dig att se den, den ligger uppe på Svt Play till midnatt imorgon.

Det är en dokumentär fylld av kärlek, kärlek som visar att man kan stå ut med vad som helst för dem man älskar. Tyvärr är det också en väldigt tragisk och "svart" dokumentär. Själv grät jag mer än jag någonsin gjort till en film/dokumentär/inslag på tv. Men bli inte avskräckt av det, se den!

Dear Zachary

Alla hjärtansdag fobiker




Jag blir lite trött på folk som (framförallt på facebook) ironiserar dagen, alltså alla hjärtans dag, med kommentarer som "vi visar varandra kärlek 365 dagar om året, vi behöver ingen särskild dag för att göra det men det är ju tur för andra att dagen finns så de kommer ihåg att visa kärlek". Finns det verkligen människor som älskar varandra men bara visar det på alla hjärtans dag?

Jag tycker att det blir lite väl mycket hysteri, man ska köpa blommor, godis, nallebjörnar och presenter, i alla fall om man ska tro butikerna. Å andra sidan behöver man ju inte köpa dessa prylar om man inte vill. Om man nu tycker att allt är ett fånigt påhitt så kan man ju leva dagen som vilken annan dag som helst. Vill man fira med hjärtan högt och lågt, pussar och kramar till alla man känner så är väl det också ok.

Jag förstår bara inte behovet av att klaga på "fenomenet" alla hjärtans dag. Kärlek är väl aldrig fel? Tvärtom tror jag det finns för lite kärlek i vår värld...

Vi firar det inte mycket. Jag tror inte att vi gjorde något alls förra året. Tomas är rätt dålig på datum och idag utbrast han efter lunch "jamen just det, det är alla hjärtans dag idag", jag har inte mycket att vänta därifrån inte. ;) Men vi firade med nybakade, hjärtformade kärleksrutor dagen till ära!

Jag hoppas att ni alla får en härlig dag, oavsett var på alla hjärtans dag-skalan ni står! ♥


Nej! Nej nej NEEEEEJ!

Jag vill verkligen inte koka bär varje gång innan jag äter dem. Jag vill kunna plocka bär i skogen och äta dem. Jag vill kunna kela med hund och katt utan att tvätta händerna direkt efteråt. Jag vill inte förbjuda katten att sova i sängen. Jag vill inte föreställa mig hur många gånger Milton kommer att plocka upp fallfrukt och äta.

Jag vill verkligen inte att dvärgbandmasken ska sprida sig i Sverige!

Artikel om räv funnen i Uddevalla med därgbandmask: LÄNK


J.H.F.




Jag hatar feber. Milton har feber, igen, så Tomas måste vabba, igen. Passar oss väldigt dåligt, speciellt eftersom Tomas inte kunde jobba i fredags. För att få en inkomst måste man jobba liksom. Skolan har missat att registrera mig så jag får inga pengar från CSN (än).

Hade han blivit sjuk nästa söndag hade det inte varit några problem, det hade jag fixat. Men uppladdningen inför onsdagens dugga kräver verkligen att jag fokuserar på mitt och inte en uppmärksamhetstörstande febergosse. Verdammt!

På bilden syns förresten Milton i sina nya mössor samt tröjan, fast den har ju redan visats här.

Amerikansk orgie i miljöslöseri


Av en händelse såg jag slutet på ett avsnitt av Americas worst driver, alltså den amerikanska versionen av vårt Sveriges värsta bilförare. Redan efter ett par sekunder var jag alldeles matt av amerikansk mentalitet och det resursslöseri som genomsyrar samhället. Jag ska dock försöka att inte vara allt för präktig i detta inlägg...

För de som inte tittar på programmet kan jag berätta att i den svenska versionen får en deltagare per program åka hem (förutsatt att det finns någon som skött sig tillräckligt bra). Det är den som är bäst av deltagarna som får åka hem först och det är givetvis den som vinner bäst pris. Den allra första som får åka hem vinner en miljöbil, nummer två vinner en EU-moppe, en bit ner finns priser som stereopaket, däck och den som "vinner" titeln Sveriges värsta bilförare blir av med körkortet och får ett bilskolepaket, för att bli bättre och framför allt säkrare bilförare helt enkelt.

I det amerikanska avsnittet vi såg fick den bästa deltagaren efter varje övning åka hem med varsit pris. Den första fick en (inrikes) resa, flygresor är den enskilt största miljöboven vi människor står för. Nummer två ut vann en årsförbrukning bensin, det uppmuntrar väl aldrig till "okynnesåkande"? Trean tror jag inte vann någonting men den som är programmets värsta vinner......... sin bil demolerad! Hurra vilken fantastisk idé. DOOOOOH! :thumbdown:

Det här är en jätterobot som, som ni ser, ändrar bilens förutsättningar något. Allt för en bra show, eller hur?



Istället för att förstöra en fullt fungerande bil kunde de väl sälja den, eller ännu hellre skänka, till någon mindre bemedlad person eller organisation, det finns visst en hel del sådana over there...

Inte för att det inte går sönder bilar under inspelningen av de svenska programmen, den gula volvon nedan är numer skrotad och fler har det blivit, men det lär gå minst lika många bil-lik under inspelningarna i USA.

Här dör svenska 740:n efter att en förare blundat och släppt ratten i en stressig situation...


Lite uppgiven och väntandes på att resten av världens ledare ska kunna få med sig USA:s ledare på miljötåget fortsätter jag plugga organismbiologi. Alla gör som de vill, men jag föreslår att vi siktar på att försöka undvika peak oil så länge som möjligt för att kunna göra samhället redo på vad som kommer sedan.

Varför dricker vi mjölk? För att det är gott!




I en av mina kursböcker kan man läsa om nedbrytning av laktos, eller snarare bristen på förmåga att bryta ner laktos hos vuxna. Ungefär 75 procent av världens befolkning kan inte i vuxen ålder bryta ner detta mjölksocker vilket leder till gaser och smärta i magen. Det som fångade mitt intresse i texten var dock att denna förmåga att bryta ner laktos gäller i stort sett samma utsträckning överallt jorden över - utom i norra europa, där förmågan i större utsräckning finns kvar hos vuxna.

Varför just nordliga europeer är speciellt bra på att bryta ner laktos vet jag inte, det står det inget om, men jag tycker det är intressant. Vi har ju inte haft något unikt klimat här som gör att våra förfäder hade större anledning än t.ex. nordamerikaner att dricka mjölk. Eller?

Jag är i alla fall inte laktosintolerant och det är jag glad för, mjölkprodukter användes flitigt i detta hushåll!

Jag vill inte ha mer snö nu, jag vill ha sommar.


Never make plans.

Dagens plan var alltså att åka till Nynäs och fika och leka med vänner. Igår fick jag ett mess om att vi var tvunga att skjuta på det hela eftersom de fått annat som måste göras och för min del var det lika bra det eftersom jag, i och med bokens ankomst, plöstligt hade 15 kapitel att ta mig igenom under helgen.

För att rasta av Milton idag tänkte jag att vi istället skulle åka till Coop Forum, där finns det stora ytor (oöppnade butiker) och lite folk, dvs alldeles ypperligt om man är ett litet yrvädersom vill springa. Normalt hade öppna förskolan varit ett bra ställe att gå till men eftersom Miltons förskola är stängd idag så misstänker jag att det är tjyvtjockt där, så det har inte varit aktuellt.

Imorse vaknade jag av att Tomas dundrade in i hallen utifrån. Det visade sig att man inte plogat vår gata alls sedan det började snöa, vilket var minst 24 timmar innan Tomas försökte ta sig ut med bilen idag. Han försökte komma loss med volvon - som jag och Milton behövde för att ta oss till Coop, men inte heller den kom upp för backen här utanför, trots drygt en timmes kämpande med bilarna.

Alltså är Tomas hemma idag. Han kan helt enkelt inte ta sig till jobbet. Desto bättre för mig som behöver plugga för fullt. Vad gör du vid datorn då? undrar ni kanske... Tja, jag har suttit med boken sedan 7 och behövde en liten rast.

Blir nog inte så mycket uppdaterande under helgen med tanke på vad som måste göras. Bilder på nya plaggen ska jag nog kunna få upp i alla fall. =)


Milli chillar i soffan den där dagen när jag inte vågade se efter vad han gjorde. Stackars barn med sådan hemsk moder som tror han hittar på hyss!


Reflektion


Min bok ligger på Ica. Bra. Det snöar. Inte bra. Lunchen står på spisen. Bra. Jag måste väcka liv i bilen ikväll så jag kan ta den imorgon. Inte kul. Fika med Milton hos vänner i Nynäs imorgon. Kul. Min rygg gör ont. Aj.

Purr




Dagislämningarna går bra nu, de tre senaste dagarna har Milton inte ens gråtit när jag gått.

Om inte mitt bokpaket kommer idag så är det någon på Bokus som kommer få lite (mycket) skäll. Tills dess ska jag plugga organismbiologi så det sprutar om det. Tyvärr är det lika tråkigt som det låter.

Men?

Bloggen har blivit galen. Jag skrev inte förra inlägget för en timme sedan utan för 11 minuter sedan, 19:12. Dumt.

Ica stänger 20:00, Tomas är fortfarande inte hemma och jag vill inte dra ut Milton såhär sent. Men det råder akut vällingbrist i huset... BwAAAah!

Matambitioner





Igår lyckades jag med konststycket att laga kokt potatis, kokta morötter och fläskkotletter med vitlökssmör på ett sådant sätt att Tomas sa "mmm, det är verkligen jättegott". Lite överdrivet kan tyckas, men faktum var att både potatisen och morötterna fått en twist inspirerad av Heston Blumenthal (trestjärnig Michelinkock, fina grejer det!) och det var verkligen jättegott.

Idag låg ribban betydligt lägre med vanligt kokt potatis, otinad kyckling som blev smått bränd utanpå och efter lite svordomar och utdragen väntan nästan lagom inuti med tsatsiki till. Milton älskar tsatsiki, han skulle kunna äta upp hela skålen själv. Detsamma gällde förresten rullen vitlökssmör jag gjorde igår, herregud, han åt bara smör tror jag!

Hade varken ork eller inspiration att blogga igår och nu passar jag på när Milton leker i vardagsrummet (vill inte veta vad han hittar på). Tomas var sen hem igår och blir jättesen idag också. Miltons kläder har kommit och jag har bilder på dem men lär inte få in bilderna på någon av datorerna idag... Något som däremot inte kommit är mina böcker jag beställde idag vilka borde varit framme idag men såg på mailen att de packats idag, trots att de sa att böckerna packats IGÅR när jag ringde och hörde var böckerna var. Sånt blir jag rätt sur på...

Min förkylning blev bättre under helgen men i månadags klagade Tomas på att han var lite förkyld. Sen gjorde jag, gud föbjude, det största misstaget av dem alla - jag pussade Tomas på munnen och har sedan dess gått med konstant halsont. Det får nog bli veckans lärdom.


Jag vill



Jag älskar mitt barn över allt annat och hans nuvarande ålder är verkligen härlig med nya upptäckter och förmågor dagligen, man slutar aldrig förvånas över vad de kan som man trott att de inte kan.

Men;

Jag skulle så gärna vilja dricka en kopp kaffe eller te, eller ett glas med vad som helst utan att krampaktigt hålla i vätskebehållaren hela tiden.

Jag önskar att jag kunde sitta i soffan och läsa en bok i lugn och ro utan att behöva skydda boken med mitt eget liv och upprepa "nu läser jag boken".

Jag vill kunna ha en prydnassak på lägre höjd än 120 cm utan att tio minuter senare hitta den i en sko, i sängen eller i tio delar.

Jag vill kunna ha de 80 % av husets dörrar som är låsta olåsta och öppna, utan att behöva vaka över barn och saker varenda sekund.

Jag vill kunna glömma posten på fönsterbrädan innanför dörren utan att hitta Icas reklamblad i en silljon delar i hallen. Och vardagsrummet. Och sovrummet. Och köket.

Jag vill ha fjärrkontrollen lättillgängligt och helst på soffbordet, inte gömma den under kuddar för att ens ha möjlighet att byta kanal och snarare beskåda än genomföra Jakten på den försvunna fjärren.



Föräldraskapet gör en i alla fall till problemlösare och att vara flexibel. ;)

 


Phew!

Falskt alarm, när Tomas kom hem slog han på huvudkranen, gick in, spolade i kranen som dog för mig och det funkade utmärkt. Undrar vad det var som hände?

Att trotsa fysikens lagar

Fantastiskt! En 86-åring som fortfarande rider, och inte på vilken häst som helst utan en fd. landslagshäst!



Wilson under sina glansdagar under Kristian von Krusenstierna:




FCUK

(googlad bild)



Nu vill jag be er som läser bloggen att hålla en (vänster!) tumme för oss.

Imorse gick jag och Milton upp en halvtimme tidigare än vanligt eftersom vi skulle hinna förbi Ica och lämna Mille på dagis i god tid så jag hann hem till kl 9 då min tenta lades upp på  kurshemsidan. När jag kom hem och tvättade händerna efter att ha gjort rent i kattlådan så hör jag ett POFF, och direkt efter det stryps vattenstrålen omedelbart samtidigt som det låter som att man poppar popcorn i vattenberedaren i köket. Ringde Tomas som skickade ut mig för att stänga av vattenledningen.

Bara det inte är vattenledningen mellan hus och garage som gått sönder/frusit.

Det låter ju varken kul eller billigt att åtgärda. =( För att ge en extra känsla av misär så är det svinkallt i huset just nu eftersom vi tyckte det var lagom varmt inne igårkväll och därför inte eldade. Så här har jag suttit utan vatten och med iskalla händer medan jag skrivit tentan i fem timmar. Dags att hämta ved och elda lite innan det är dags att hämta Milton. Vi får väl gå till någon granne och tigga någon kanna vatten så vi kan laga mat och fixa välling till Fillifjonkan...


Vinterlek


Vi är inte bara fyra i vår familj som man, utifrån bloggen, skulle kunna tro. Tomas har en dotter som bor här varannan helg. Jag har dock valt att inte ta med henne i bloggen eftersom jag tycker det är svårt att "dra gränser" för vad jag kan och inte kan skriva i bloggen och vad båda föräldrarna samt barn tycker är ok. Men hon finns här och det är vi glada för!

Här kommer bilder från när vi alla fem i familjen var ute och byggde snögubbe (den slutgiltigt snögubben finns det inte bild på dock)

Snögubbeskaparna (jag hade inga vantar och höll i kameran)

 

Som sagt, katten är alltid med

 

- Rambo vänta på mig!

 

Det inträffar med närmare ett års mellanrum - att man lyckas få en bra bild på KF!

 

 


Vax i stora lass

Vilket fantastiskt väder vi har idag! Strålande sol och några plusgrader, förvår igen!

Vi trotsade febern igår och gick ut och gjorde en snögubbe, pulkabacken får vänta. Med tanke på att Milton röjde för fullt här inne så gjorde det väl inget om vi gick ut en stund tänkte vi. Planen var att Milton skulle ta det lite lugnt ute men han ville följa efter katten vilket resulterade i att Tomas och jag fick jaga livet ur oss för att hinna med Milton som gick på skaren medan vi sjönk igenom vartannat steg ungefär. Men det var kul och en snögubbe blev det tillsist.

Mot kvällen tyckte jag att han inte kändes så speciellt varm och imorse hade han ingen feber alls längre. Perfekt, dels för att han redan är ok igen och dels för att han då kan gå till dagis imorgon och jag kan sitta med tentan i lugn och ro. När jag nyss lade Milton för middagsvilan såg jag att han hade massa vax i ena örat. Väldigt mycket. Bara det inte var en öroninflammation... Varför skulle han annars helt plötsligt fått massa vax? Men jag vet inte, det är väldigt gult och ser ut som vax, inte var. Och ont tycks han inte haft över huvud taget.

Tomas vabbar ungefär 75% av de dagar Milton är sjuk men även om Tomas tar hand om Mille så blir jag ganska störd i pluggandet av att ha dem i huset och Milton blir ledsen för att jag stänger in mig och inte har tid när han vill ha uppmärksamhet.

Kattfunderingar




D-day

Det där som man tror aldrig ska drabba en själv och sina nära har nu skett. Milton har feber.

Nej nu överdrev jag, vi äter feber till middag 5 dagar i veckan, så att säga. Men så jäkla trist. Kan man ta med en 20-månaders till pulkabacken trots att den har feber? Jag menar, det är ju inte så att Milton ska dra pulkan upp och ner.... Men det kanske blir för mycket ändå? Jag vill verkligen att han ska få vara pigg och frisk och glad. Dessutom har jag tenta på måndag förmiddag, funkar sådär med Mille hemma.

Min högst mamma-mässiga diagnos är att febern kommer av de fyra nya tänderna han håller på att få. Om det inte är något skit han har dragit på sig på dagis. Det har härjat magsjuka där. Men magsjuka och feber? Måtte det vara gaddarna.

Här är en bild från i somras. Då hade han INTE feber!


Moderna tider

Hur klarade man sig förr i tiden, utan redigeringsprogram?


Före



Efter


x4

Hm, idag har jag haft fyrdubbelt så många besökare mot vad jag brukar ha. Lustigt.

110204


Dagis idag igen. Jag hade alldeles för ont i ryggen för att palla en hel dag med kotten hemma. Ryggvärken kom redan igår och blev värre under natten. Fixade inte att lyfta upp Milton om han låg på golvet... Han verkar ha haft en bra dag där i alla fall och min ryggvärk är bättre.

När Milton väl var hemma tänkte jag städa lite (dagistiden utnyttjas ju till pluggande) och för en gångs skull rev inte Milton ut/ner det man just städat undan, istället fick jag försöka städa med ett tolvkilosbarn hängandes i tröjan samtidigt som detta barn gav uttryck för otvivelaktigt missnöje. Satte jag mig ner för att tillgodose hans önskemål gick han däremot iväg. Så fort jag reste mig kom han springande och började protestera igen, och nej, han skulle inte visa mig något, vet inte alls vad han ville.

Under kvällen gick städandet lättare tillsammans med Tomas, det räckte tydligen att vi var två som rände omkring som yra höns... Sedan har vi ätit blåbärscupcakes. Pappa och jag plockade massor med blåbär i augusti och vi har inte gjort av med så mycket bär som jag trodde. Lika bra att göra något smarrigt av det hela. Annars är Miltons favorit Mild naturell yoghurt med blåbär. Det kan han äta en riktig megaportion av...

Imorgon hoppas jag på en dag i pulkabacken. Lätt snöfall eller inget alls tack!

Handmade with love


I onsdags hittade jag av en slump in till Pumpalot och blev med en gång förtjust i de glada färgerna och lekvänliga kläderna! Jag har även tidigare hamnat på liknande sidor men aldrig "orkat" göra en beställning. Nu kunde jag dock inte motstå de härliga tygerna så jag beställde två mössor och en tröja till Milton.

Ska bli riktigt kul att få hem kläderna och se vad Milton tycker om dem, han tycker om klara och glada färger så jag hoppas han ska bli nöjd! Jag lägger upp bilder på Milton iförd kläderna så fort de kommit.

Detta var bilden som fick mig intresserad kika närmre, tyckte mössorna var så söta!



Som sagt, underbara tyger! Tyvärr fanns inte detta tyg just nu, det är ju helt fantastiskt!!



Färg i överflöd - som det ska vara (tycker jag)! =)

Samtliga bilder kommer från Pumpalot


Förvårspromenad


Finns det försommar borde det väl finnas förvår? Och även om jag väl kanske tycker att det fortfarande är lite väl mycket vinter för att kallas vår så vill jag ha dagen som gått till en förvårdag. Sådetså.

Tidigare idag gick jag och Milton ut på en liten promenad, det var så varmt att vi kunde lämna overallen i hallen och dra på fodrade galonstället istället! Pinsamt nog har Milton bara rört sig på asfalt de senaste månaderna (förutom ovanpå snön som leagt så fint över marken). Men men, vi får ta igen det i vår och sommar! Bilderna är tagna med min mobil och är därför inte av superkvalitet, jag vet!


Katten följde som vanligt med ♥ Folk tror väl att jag tappat en skruv i skallen när jag går och kikar över axeln och ropar på barnet (?) som sitter i vagnen när det egentligen är katten jag håller koll på. ;)



Milton har en förkärlek för att följa efter folk. Här försöker han gå ikapp killarna som syns framför honom. Ett äldre par tyckte han var förtjusande när han började följa efter dem, varpå han blev förskräckt över uppmärksamheten och bytte riktning helt...



Katten, som till vardags mest kallas KF även om han är registrerad i namnet Rambo, har här fått syn på en hund. Rambo är inte överdrivet rädd för hundar (han är inte rädd alls för mamma och pappas schäfrar) men det är ändå bäst att hålla koll på dem, verkar han tycka.


När katten ändå var så tråkig och bara stod still passade Fillifjonkan på att kasta isbitar som han silade upp ur smältvattnet. På vägen hem ville han ha sina vantar och väl inne fick jag två iskalla tassar innanför halslinningen. Brrrr!

En blöja för en hatt




Idag är Milton hemma. Han var inte riktigt sig själv imorse så jag tog beslutet att han fick vara hemma och skrota. Det är inte så att han är sjuk, jag tror att han försökte visa att något inte stämmer så då testar vi och ser om saker och ting stämmer bättre om han får vara hemma och dröna. Och det har det hittills blivit.

Efter maten skulle vi byta blöja på Fjonkan, när han rotade i blöjskåpet tog han fram en blöja och försökte på helt eget initiativ sätta den på huvudet. Efter lite hjälp satt blöjan bra, så bra en blöja nu kan sitta på ett barnhuvud vilket åtminstone är bättre än på ett vuxenhuvud - Milton tyckte förstås att jag också skulle ha en blöja på huvudet. Det finns det dock inte bildbevis på.

Nu sover han och katten gott och jag är nöjd över att hålla både lunch- och sovtider hyfsat bra synkat med dagistiderna. Nu ska jag försöka kurera min jobbiga hosta som blir extra jobbig med huvudvärk. Hosta är dock ett tecken på att förkylningen är på väg att ta slut så jag ser ljust på framtiden!

Mys i soffan



Såhär sitter vi i soffan just nu och tittar på The Big Bang Theory. Idag har jag pluggat växtceller och fascinerats över mitt doftsinnes totala kollaps. Tomas lagar (sen) middag, enda fördelen med att vara sjuk - bannlysningen från köket.

När vi ändå är inne på förskolor...

Jag skulle mer än gärna se att en förskola som denna dök upp här ute i periferin.

Lady Dahmer bloggar om genus och artikeln: http:ladydahmer.se

Moment 22

Afonbladets eller om det var Expressens löpsida fylldes idag med bilder på tre kvinnor och texten "Därför är vi ihop med yngre män". Hoppas morgondagens löp lyder "Därför är vi ihop med yngre kvinnor" och så bilder på fula gamla män. Hyser inga större förhoppningar dock...


Idag när jag lämnade Milton på dagis stod en av vikarierna som jobbat rätt mycket på Miltons avdelning i entren och sa att de skulle vara ute på morgonen eftersom de hade så ont om personal på avdelningen, det fanns enbart vikarier och efter 12 skulle det inte finnas någon alls på avdelningen.

Sedan vårterminen börjat har Milton varit väldigt ledsen vid lämningarna, vilket gick förhållandevis bra under hösten. Nu till vårterminen slutade ena vikarien som gick på en "riktig tjänst" och pedagogen har bytt till storbarnsavdelningen. Kvar finns nu en "gammal ordinarie" (som är 50% sjukskriven) och en ny, som tog över vikariens tjänst. Resten fylls av ännu fler vikarier än innan. Inte så konstigt om Mille inte känner sig allt för trygg på dagis med andra ord, dessutom sa den nya på avdelningen att hon ville att Milton skulle gå fem dagar i veckan i några veckor tills han "kommit in" i gruppen igen. Normalt går han mån-tors förutom när jag åker till Kalmar då han bara går måndag och fredag. Det känns dock lönlöst att ha honom mer på dagis om det ändå bara är nya vikarier hela tiden.

En kort sekund funderade jag på om jag skulle ha honom hemma lite denna vecka eftersom avdelningens personalstyrka är sjuka men eftersom jag själv blivit rejält förkyld så är risken stor att jag smittar Milton om han ska vara hemma. Å andra sidan var den välkända vikarien också ganska förkyld så han lever ett farligt liv, den lille. What to do?

RSS 2.0