När jag plockade ved i vedkorgen såg jag skimrande streck på vedtraven, den lodräta raden innanför den jag plockade från. Och de där skimrande spåren känner jag igen och de är inte alls så romantiska som man kan tänka sig. Nej, de är spår efter något så vidrigt som mördarsniglar.

Det är ok om ni kräks nu.

Jag fullkomligen hatar mördarsniglar. Jag badar hellre bland proppfulla fästingar än beblandar mig med de där slempropparna. Huuuuu. Tack och lov att hösten är här så vi slipper eländet!

Inte en mördarsnigel i sikte