Sitter och kikar runt på internet med Korn spelandes i bakgrunden. Korn är ju ingen bakgrundsmusik direkt... Saknar mina skivor med dem som kommit bort. Jag måste, måste, måste köpa senare. Hur något så ilsket kan göra mig själaglad när basen ruskar runt hela kroppen begriper jag inte, men så är det! ♥

(Undrar vad alla rockers tycker om det söta hjärtat efter? Kanske ska köra på denna \m/ istället)

Lyckorus! Vi hittade min nya favorit - fläskytterfilén - för 29:-/kg idag! Jag ville köpa hela lagret i disken men vi begränsade oss vid fyra stycken, vi har trots allt några i frysen sedan innan. Annars blev det inte så mycket storhandling som det var planerat.

Jag och Tomas har en förmåga att planera så mycket det bara går till helgerna. Som nu i helgen, då ska vi ta tag i följande:

• Täta lister runt dörrar och fönster
• Göra oss av med trädgrenen Tomas sågat av
• Få besök av min moster och hennes man (ok, vi har inte hört med dem än men det är alltså en del av våra planer)
• Åka till Ikea och köpa stol till Mille (det här röstade Tomas ner men jag är inte säker på att vi avskrivit Ikearesan helt)
• Plocka svamp
• Städa

Med lite planering borde det inte vara omöjligt att hinna med dessa grejer men eftersom vi är så djävulskt duktiga på att ta tillvara på de lediga stunderna så förvandlar vi morgnarna till förmiddagar genom att sova/dra oss i sängen. Frukosten kan man dra ut till goda två timmar. Att få hela familjen på tre individer färdiga för att sätta sig i bilen, ja det tar minst 20 minuter.

Eftersom det känns rätt akut att fixa listerna så tror jag på oss, vi kommer fixa det här, hela den översta punkten. Och om moster med man kan komma så kan vi nog pricka av den punkten också efter helgen. De andra är jag väldigt tveksam till...

Förresten så näe, jag fick inte titta på The Mentalist igår. En kvart in i programmet vaknar Milton och är ledsen. Det tar mig tio minuter att få honom att somna om. Sedan tar det honom fem minuter att vakna igen. Nu gick det fortare att söva honom men då hade jag ju missat för mycket av programmet. Det går TROLL i den serien!

Snart är det vinter och kallt, då är det inte så kul med centimeterglipor mellan dörr och list.
PS För övrigt saknar jag 740:n! Fina lilla bilen!
PS 2 Visst ska vi ha en riktig vinter i år?

Rekommenderar varmt NUKs badtermometer!

När jag plockade ved i vedkorgen såg jag skimrande streck på vedtraven, den lodräta raden innanför den jag plockade från. Och de där skimrande spåren känner jag igen och de är inte alls så romantiska som man kan tänka sig. Nej, de är spår efter något så vidrigt som mördarsniglar.

Det är ok om ni kräks nu.

Jag fullkomligen hatar mördarsniglar. Jag badar hellre bland proppfulla fästingar än beblandar mig med de där slempropparna. Huuuuu. Tack och lov att hösten är här så vi slipper eländet!

Inte en mördarsnigel i sikte

Tomas börjar jobba två timmar tidigare den här veckan och nästa. Superskönt tänkte jag eftersom han då kommer hem två timmar tidigare och vi hinner umgås lite på kvällarna utan att det blir dödligt sent. Och vi hade mysigt igår - mackor och mys i soffan till två avsnitt av Scrubs (jo, Scrubs är det enda jag ser på tv för tillfället).

Baksidan med det hela är ju att två timmar försvinner på förmiddagarna (för även om vi la oss betydligt tidigare än vanligt igår så gick vi inte upp två timmar tidigare idag). Jag hade tänkt att vi skulle åka och storhandla idag men när jag hade duschat och vi hade frukost i magen var klockan så mycket att vi helt enkelt fick gå till dyr-Ica runt hörnet och handla det nödvändigaste.

Jag ska förresten aldrig mer säga att Milton är en superlätt bebis till någon igen. Aldrig mer. Han ÄR superlätt och det verkar funka att jag skriver det här men så fort jag pratat med någon och stolt berättat att han är så nöjd och sover bra och allt det där så slår det tillbaka direkt! På våg till Ica pratade vi med en granne om sonen, när jag sen skulle få honom att sova middagsvilan fick jag böka och pyssla och dona i en timme och fyrtio minuter. Bläääh.

Igår filmade jag Mille en liten stund när han pratade. Eller ja, han pratade tills jag fick igång kameran - då tystnade han och det var jag som pratade istället... Hur som helst så hade jag svårt att få med hela ungen i bild och insåg helt plötsligt att han har blivit superrund i ansiktet! Haha. Visar bild på detta senare.

Jäklar vad kallt det var i natt förresten. Vi hade 17 grader inne när vi gick upp. Mitt uppdrag för dagen är med andra ord att elda. Nu brinner kubbspelet upp. Pinnarna hade börjat ruttna så det var liksom ingen idé att spara dem. Nu är det nog för övrigt dags att hämta in lite mer ved så inte brasan dör ut.

Jag väckte liv i den gamla laptopen idag för att titta på gamla bilder. Minst hälften av alla bilder är på Arne, mamma och pappas schäfer. Arne är en extremt levnadsglad hund som ser varje situation som en möjlighet till lek. Smart är han inte heller, jag är rädd att om man sätter sitt öra mot hans så skulle man höra vågor skvalpa och måsar tjattra där inne, detta går dock ej att bevisa eftersom Arne redan hunnit hämta en pipleksak och börjat terrorisera dig med den under tiden du satte dig på huk bredvid honom.

Hur som helst så är han en rättigenom godhjärtad hund som fått många att skratta åt hans korkade påhitt genom åren. Den dagen han inte finns mer kommer världen te sig något mer sansad men också lite tråkigare.

Bilderna i detta inlägg är överlag väldigt dåliga kvalitetsmässigt, men de visar så väl vem Arne är.




Detta är sinnebilden av Arne. Jag minns att den väckte stort intresse när den var nytagen eftersom den är så "på pricken". Stor, hårig och korkad. =)




Hårig som en riktig karl på magen...






Bild ett: Arne letar efter något att leka med Tomas med. Bild två: i brist på bättre leksaker får benet duga! Bild tre: störtdyker efter en pinne

Sedan Tomas kom in i Arnes liv (dvs ungefär samtidigt som Tomas kom in i mitt liv) har han älskat honom mer än mig. Så är det bara. Det spelar ingen roll att jag funnits med i Arnes liv sen han flyttade från mamma och kullsyskonen, Tomas är hans favorit och det märkt tydligt när vi kommer på besök. Mig drar han som ett streck förbi medan Tomas knappt kan värja sig från den överlyckliga...

Men mitt i all dårskap så gömmer det sig en väldigt vacker hund, tro det eller ej. Den absolut finaste bilden jag tagit är på Arne som kan vara ganska fotogenisk när han väl sitter still (det gäller att vara snabb...).

Idag är Milleplutt fyra månader. Jag tänkte göra en lista på färdigheter som förra gången.

Milton

• Griper medvetet om leksaker, både med en hand och två händer
• Har börjat vrida på saker han tar tag i
• Leker helst med leksaker som låter
• Lyfter och håller upp huvudet och överkroppen obesvärat uppe när han ligger på mage
• Kan rulla från mage till rygg
• "Håller ihop" i kroppen nu när man lyfter honom - huvudet stadigt, ben och armar faller inte isär (om han inte vill)
• Blir glad när man sjunger (dessvärre, varken mor eller far har någon avundsvärd sångröst)

Från fyra månader brukar man rekommenderas att börja med smakportioner och gröt. Vi tänkte börja med potatis snart men har ingen brådska, det är bara mamma som viiiiiill! Lite lustigt i sammanhanget är att Milton fått sina d-droppar på sked sen han var fyra veckor gammal och hela tiden har vi fått truga för att han ska gapa när vi kommer med skeden. I fredags gapade han glatt när han såg skeden och har så gjort varje gång nu! Perfekt!

Sitter och äter min middag nu. Samma mat som jag åt till lunch igår. Och middag igår. Och lunch idag. Jag har tröttnat på köttfärssås nu... Å andra sidan hade det nog inte blivit någon mat i helgen om jag inte lyckats göra fem måltider av köttfärsen. Så det är bara att äta och se glad ut.

Glad var det sista jag var tidigare idag. Milton, som somnade en timme tidigare än vanligt igår vaknade vid åtta idag. Jag var svintrött, jag satt uppe pch påtade i Photoshop tills klockan var närmare ett inatt. Vi satte oss vid datorn och pysslade en stund innan Mille ville sova vidare. Jag tackade inte direkt nej till en stunds sömn så då gick vi båda och trynade två timmar.

När jag sen sätter mig här igen säger datorn att den inte har någon anslutning till nätverket. Sur som jag blev tänkte jag att det kanske hjälper att starta om datorn (har det någonsin gjort något bättre?) men då skulle datorn inte starta alls istället. Nu började paniken bryta fram. Varenda liten bild på Milton sen födseln ligger ju på datorn, ja till och med bilder på honom från innan hans födsel. Inte undansparade någonstans. Efter lite om och men så startade i alla fall datorn, nätverket ville dock inte vara med. För en gångs skull fick jag bra hjälp från Telia så efter lite muttrande var allt igång.

Dock känns ju datorn plötsligt som en fiende och inte som den familjemedlem vi behandlat honom som. Så jag packade in Mille och mig i bilen och så styrde vi kosan mot Haninge för att köpa lite skivor att bränna in alla bilder och filmer på. På vägen dit håller jag på att köra på en kvinna med en hund, kvinnan hade fått för sig att hon hade företräde över vägen mellan två åkrar på riksvägen. Tydligen öppnar man nya motorvägen idag (tjejerna i E.M.D. spelade tydligen på öppningen, haha!) och det var bilar ööööverallt. Och kvinnor med hundar som sagt.

Sen höll jag på att få tuppjuck på folk inne på Ica Maxi. Folk som stannar helt plötsligt och filosoferar där det inte finns någon omkörningsfil. Pensionärer med rullatorer som går i bredd med barnvagnar. JAG VILL FRAM! Men värst av allt är de där som ser att deras gigantiska kundvagn (ja, vagnarna på Maxi är ju enorma) är i vägen, de tittar liksom på en och sen på vagnen, sen på sin egna vagn och så får man en "haha din jävel, här kommer du inte fram"-blick innan de återgår till att läsa på baksidan av boken/peta på saftflaskorna.

Jag fick tag på mina skivor i alla fall.

Eftermiddagen och kvällen spenderade vi i soffan. Vi myste i flera timmar innan jag provade massera Milton lite enligt häftet som kom i veckan. Han verkade gilla det men det var nog mest för att jag pratade och pysslade med honom. Nu sover älsklingen och jag gör nog honom sällskap snart...

Vi fick ett bokpaket igår, Mille läser ena boken!

Hört på Ica #1:
Nybliven tonårskille till Ica-tjej som plockar med tidningar: Ursäkta, kan ni bjuda på 4:-?
Ica-tjej till nybliven tonårskille: Vänta, jag ska kolla i kassan.

Huh? Inte frågar man om de kan blunda för fyra kronor? Man ska väl för fan bli glad om kassörskan rycker på axlarna och säger att det är ok även om man upptäcker att det fattas en femtioöring!?!?!! Och sättet han frågade på tydde på att det inte var första gången heller. Man slutar aldrig att förvånas.


Hört på Ica #2:
Kassörska till nyligen nämnda nyblivna tonåring eller någon av hans 3 polare i andra kassan: Vårda språket!
Nyblivna tonåringen till kassörskan i kassan bredvid: Va?
Kassörskan: Vårda språket! Vi är faktiskt kvinnor som jobbar här. Sådär säger man inte. Vårda språket.
Nyblivna tonåringen: Va? Ok... Öh.. Förlåt*.

*= jag är inte säker på att han sa förlåt men jag tror det.

Jag hörde inte vad han sa men med tanke på "vi är faktiskt kvinnor som jobbar här" man kan väl räkna ut vad han sa. Bra att någon vågar säga ifrån! Dock tycker jag inte det har med saken att göra om det nu råkar vara kvinnor närvarande eller inte.


Nu byter vi ämne till något roligare. Har ni sett att Simon's cat finns i bokform nu? Det kan ju omöjligt vara lika kul som filmerna men säkert en rolig bok att bläddra i då och då. Klicka på bilden för att komma till en svensk försäljningssida.

När jag böjde mig ner och la Milton i babygymmet hörde jag, som om man skar i frigolit, riiiiiiiiiiitsch. Och vad hade jag då på mig som gick sönder? Bara mina favoritbyxor. De som jag nästan sitter vid tvättmaskinen och väntar på när de tvättas. Just DE gick sönder (just därför?).

 

Och de gick ändå sönder innan jag åt så mycket marängsviss (som dock höll på att bli enbart sviss eftersom jag heeeeelt glömde marängerna till sista lagret) att jag trodde jag skulle spy. Och jag klarar av en hel del efterrätt ska ni veta.

Sömntutan sover än. Jag försöker fundera ut vad jag ska äta i helgen. Av erfarenhet vet jag att jag inte är så bra på att laga mat när jag är ensam med skruttis. Jag förstår inte hur folk klarar av att göra ditt och datt med en liten hemma..? Nog för att han är nöjd med det mesta men efter 5-10 minuter har han tröttnat och vill göra något nytt.

Har noll motivation idag. Men jag känner mig pigg i kroppen (förrutom att jag la mig på toooook för sent igår), nyser och hostar lite för syns skull bara... Mille, tja, han är som igår. Snorar ganska mycket och är nog aningens varm men jag tror att han också är på väg åt rätt håll.

Jag tänkte att vi skulle ut och gå en liten (liten) sväng idag så vi får lite frisk luft. För ungefär en timme sen haglade det, nu lyser solen...

I armhålan: 38,1

I lillens rumpa: 37,3

I köket: 23,9

I datarummet: 23

Jag kan nu tryggt gå och lägga mig.

Idag såg jag en eyz-bil på vägen hem! Andra bilen någonsin!

Herregud, jag är helt slut nu. Jag och Mille kom hem 16:30 ungefär efter att ha lämnat av Tomas på jobbet. Sen var det bara att plocka in prylar, mata bebis, plocka in mer prylar, äta inhandlade avokadosalladen, knata iväg till Ica för att handla det där man gör sig av med när man åker bort samt massor med färgglad frukt då jag också är på väg att bli förkyld nu! =(

Men alltså. Medtrafikanter. Vad ska man göra åt dem? När vi var på väg hem idag kör en idiot om oss när det på andra sidan av den  k o r t a  raksträckan dyker upp en mötande, nu är idioten med nosen i höjd med bilen framför oss. Just i den sekunden tror jag alla fyra bilar bromsade, sen bestämmer sig idioten för att han nog ska köra om bilen framför oss. Hade jag varit bilen som kom mötande hade jag varit topp tunnor galen. Nu orkade jag inte mer än sucka. I och för sig kan man ju inte annat än bromsa och möjligen vifta med det ståtliga fingret men ändå. Tänk om vi ändå hade varit den där civilaren som folk ibland tror att vi är, haha!

Sen kan vi ju passa på att ha lite hellysesvägledning såhär när dagarna blir kortare och kortare.

• Slå på hellyset när du känner att det är dags för det.
• Blända av DIREKT när du får möte, nästan oavsett hur långt bort mötet är (undantag kan nog göras på de där milslånga raksträckorna i Australien).
• Blända gärna av strax före du får möte vid ett backkrön, lysena blir extra starka i backar.
• Blända av när du ser framförvarande bil. Backspeglarna reflekterar faktiskt dina lysen! Vänta inte tills du är 50 meter bakom...

Sen är det ju faktiskt så att det är olagligt att köra med dimljus om det inte är dimmigt.

Ja, jag skulle helst se att det bara var jag som fick färdas på våra svenska vägar. ;)

Ich bin der Verkehrspolizei

Det blev en liten svamprunda idag också då jag inte visste om de där gråa krakarna var något att plocka. Det var de sa mamma så vi gick iväg en sväng när det var dags för Milton att sova. Mamma och Arne vaktade Mille.

Jahapp, jag börjar väl med igår så arbetar vi oss framåt!

Igår eftermiddag åkte alltså Milton och jag iväg till en kompis i Nynäs. Jag hade ju tänkt kika lite i butikerna innan men jag segade mig så innan vi skulle åka så vi hann inte. Det var iaf trevligt att träffa E och hennes härliga son på snart två år. Vi gick en promenad i det härliga vädret så Mille skulle få sova lite (vi var ju borta över långa eftermiddagsluren). Sen var klockan så mycket att det var dags att åka hem.

Väl hemma fixade jag middagen, då hade jag inte ätit mer än en smörgås och en smoothie till frukost samt en bulle hos E. Jag var fruktansvärt hungrig. Efter maten var Milton riktigt trött så jag nattade (omedvetet) honom. Jag trodde han skulle sova en halvtimme och sen vakna för att vara uppe nån timme till men han sov och sov och sov. Själv hade jag också lätt kunnat somna vid 20-tiden men Tomas (som för övrigt var betydligt bättre igår) och jag tittade på en film som jag ville se klart.

Någon gång efter 22 gick jag och la mig. Var så trött att jag inte hade koll på någonting. Men självklart kunde jag inte somna! Väckarklockan var ställd på 7:15, hade tandläkartid 8:15... Det är ju i alla fall en timme för tidigt!

Upp kom jag i alla fall på något mirakulöst sätt. Milton ville inte riktigt somna om efter maten kring 3 så det var en jobbig natt...

Det gick bra hos tandläkaren, de fick ordning på färgen på framtänderna och hade sen lite tid över så de fixade två hål så vi kunde stryka en av de resterande tiderna! Två gånger kvar. Efteråt gick jag och åt frukost på ett café medans jag väntade på att klockan skulle bli 10 så affärerna öppnade. Hittade lite fina kläder till Mille som nu tumlar runt i tvättmaskinen, snart redo att användas!

Ikväll plockar jag och Milton upp Tomas på hans jobb sen åker vi hem till mamma och pappa. Jag ska träffa lite kompisar under helgen och förhoppningsvis rida lite!

Sonen sover, ute regnar det, sambon håller på att bli förkyld (eller har han, ve och fasa, dragit på sig den nya it-sjukdomen?). Vad gör då jag? Inte ett skit. Vad har jag att göra? Massor. Jag behöver inte ens lämna rummet för att hitta saker att göra. Så är det!

Laddade hem en gratis provapå-variant av Adobe Illustrator. Men jag blir GALEN. Jag begriper inte ett skit! Jag som klarat mig ganska bra här i datalivet av att klicka mig fram till saker, det funkar inte nu. Buhu!

Känner mig rastlös men vet inte vad som är fel. Tycker Mille kan vakna nu så vi (han) kan leka på golvet.

Body - Kappahl, jeansleggins - HM, strumpor - HM, kräklapp - Name It

Självklart 100% nyshoppade kläder!

Fick frågan om hur jag gör min guacamole av en person som betyder väldigt mycket för mig. Så här har du receptet. Lägger in en låt du gillar så sätt igång den, ta fram papper och penna ur din skrivbordslåda och börja skriva av!

Guacamole
Du behöver:

• 2 mogna avokado
• 2 pressade eller hackade klyftor vitlök
• saft från en lime
• 1 dl lättcreme fraiche
• 3 krm salt
• ½ urkärnad, grovt hackad tomat
• hackad chili efter smak (jag brukar börja med 2-2½ cm, glöm inte att ta bort fröna först)
  
  
  Gör såhär:
  Mosa avokadon i en skål, tillsätt resterande ingredienser. Passar bra till grönsaks/chips-dipp, till grillat kött och tacos.

Vi är nyss hemkomna från Haninge där det shoppades bebiskläder och volvobromsar (jag stod för de roliga inköpen). Lyckades även köpa ett par jeansleggins till mig själv, hur fånig jag än må se ut i dem. Nu väntar vi på att maten ska bli klar.

Hur som helst, har du ett barn i storlek 50-62 så skynda till Name It, de har en supersöt serie just nu! Jag hittade en pyjamas och kräk/dreggellappar med motivet men blev grymt besviken när jag insåg att bodys och byxor inte var större än 62. =(

När jag lade upp Milton på skrivbordet så vi kunde amma sparkade han ner musen i golvet. Jag jagade rätt på batteriluckan och musen verkade funka som den ska. Men! Vänsterklicken tar himla dåligt... Så klantigt av mig att inte lägga upp musen högre...




Mössan hade jag ju jättegärna velat ha men de fanns också bara i lite för små storlekar...



Skrivbordsamning


Gaaah, jag får inte till mittcentreringen!

Usch, idag känner jag mig som en dålig mamma. Har inte haft något tålamod så när Milton av någon anledning inte var helt nöjd på eftermiddagen blev jag bara stressad och ville bara därifrån. Tillsist vart han nöjd och sen dess har han varit så go och varit nöjd med att ligga och titta på mig. Då kommer ju det dåliga samvetet krypande...

Hans torsk är för övrigt tillbaka i full styrka. Jag har väl missat lite att stryka på antibiotikan i munnen på honom. Det är inte så lätt alla gånger, den ska strykas på fyra gånger om dagen, helst efter maten. De allra flesta gånger han äter så sover han efter. Kommer jag och petar in en tops i munnen på honom tror jag INTE att han fortsätter sova.

Nu suger han på min överarm. Dags att fixa skrutt för kvällen. Nya tag imorgon, då med en utvilad mamma får vi hoppas!

Milton i detta nu

Efter en trevlig kväll som avslutades vid ett-tiden sov vi alla ganska bra. Jag kände dock att det var på sin plats att Tomas och jag var uppe när våra två gäster kände för att gå upp så vi var påklädda och igång vid tio-tiden i förmiddags. Nätter med Milton är inte på något sätt jobbiga men det tar ju på en att behöva vakna för att mata ett par gånger och eventuellt lägga honom i spjälsängen.

Nu under eftermiddagen kom jag mig äntligen för att teckna lite igen. Det var kul och det är ju lite som att cykla - har man väl fått in tekniken så kommer den fram rätt fort trots längre uppehåll. Hoppas bara att jag hittar (och tar mig!) tid att fortsätta!

Jag ska hjälpa min kära mamma att fixa sin blogg, jag är lite småsugen på att ändra min egen men samtidigt är jag nöjd med den som den är. Erbjöd mig kvickt att hjälpa mamma så jag får pilla lite i alla fall. =)

Idag har det regnat en skvätt, första gången på ganska länge. Igår var det höstigt hela dagen. Kallt och friskt.

Ett tag fick jag för mig att Milton slutat prata lika mycket som förut. När jag lagt mig vid honom för att ha en pratstund så slutar han ganska snart och så. Men nu har jag insett att han ju faktiskt pratar oftare, samtalar med en på ett helt annat sätt. Vid blöjbyte, när man bär på honom, i babysittern, i babysittern under fiskarna (de är tydligen ganska trevliga samtalspartners).

Snålt med hole in ones...



Kanadick som söker nytt sällskap


Men det ville inte änderna.


Milton vaktar grillen

Det blev en manduca i eftermiddags. Mille satt bra i den (fast han är mitt emellan att passa i bebisinsatsen och sitta utan) och den kändes helt ok att bära med. Jag tror faktiskt att jag tycker Ergon jag provade förra veckan var skönare men vi ska ju båda trivas! Jag är nöjd.

Ikväll har vi myst med ostbågar, chips och Ice Age, ettan. Jag minns fortfarande första gången jag såg filmen, det var med "Pilchy" hemma hos henne. Vi skrattade så tårarna rann redan i inledningen. ♥

Nu ska vi fortsätta mysa i soffan, jag hoppas Tomas vill kolla vidare på Scrubs, det blir en perfekt avrundning av dagen!

Glömde min favoritbild från igår. Nog trivs jag bättre i skogen än till sjöss...

Mille och hans bundis

Min häst är ingen vanlig häst. Lär man känna honom är det svårt att släppa honom, det vet vi alla som genomgått en separation från honom. Kan tyckas att man alltid säger så när man lärt känna en individ och det stämmer väl till viss del. Men det är skillnad.

Min älskade fux inköptes sommaren 2001. Vi hade fem underbara år tillsammans innan jag 2006 lånade ut honom på foder för att kunna koncentrera mig på skolan. Han hamnade hos en alldeles fantastisk fodervärd och jag var aldrig orolig över hur han hade det men jag tänkte på honom ofta, ofta. Tomas fick trösta mig otaliga gånger då jag grät för att jag saknade honom så fruktansvärt.

Vid årsskiftet 07/08 hade jag jobb så det räckte till försörjning av häst. Fodervärdskontraktet sades upp och i april -08 flyttade han från Dalarna till Stockholm. Och det var så skönt att äntligen få ge kärlekt till honom istället för att bara längta och sakna.

Sen blev jag oplanerat men glädjande nog gravid. I mitten på december sa kroppen stopp, det gick bara inte att rida mer. Jag hittade en supergo tjej i stallet som red och skötte min kära häst två dagar i veckan. I april flyttade han hem till mamma och pappa. Jag känner att jag inte har tiden för honom och här i Stockholm kan jag inte erbjuda honom det liv jag vill att han ska få ha. Vi har planerat så långt som till nästa sommar. Han övervintrar hos mamma och pappa som är så underbara och tar hand om honom på bästa sätt. Vad som händer sen får vi se...

Jag saknar att inte ha honom hos mig, att kunna mysa med min goa gubbe men jag vet att han mår som en prins, och det gör det hela lite enklare! ♥

Vi är fruktansvärt dåliga på att laga kreativa måltider Tomas och jag. Bacon har räddat oss allt för många gånger. En period fick vi ett ryck och planerade maten en vecka framåt och handlade in allt som behövdes till och det var underbart! Men sen tog matidéerna slut och vi var tillbaka i de gamla spåren där vi frågar varandra vad det blir till lunch en halvtimme innan det är dags att äta... Det är till och med så illa att vi "glömmer bort" enkla men vanliga måltider som spagetti och köttfärssås, korvstroganoff och, ok det kanske inte är mat men, fiskpinnar.

Så om någon känner sig manad att tipsa om olika maträtter, spelar ingen roll hur simpla eller delikata de är, så blir ingen gladare än jag!

Det är så skönt för nu känns det som att vi har fått ordning på vardagen och Mille har fått fungerande sovrutiner.

Vi går upp mellan 9.30 och 10.30 allt som oftast. Sen sover han 20-30 minuter någon gång efter 12. Strax efter 15 är det dags för mat och stora dagssömnen, oftast sover han runt 2-2½ timmar. Ibland sover han en liten stund, kanske 15-20 minuter runt 18-tiden innan det är dags för nattning kring 21. Vaknar oftast två gånger på natten för mat.

Dessa sovrutiner passar mig bra också. Det enda problemet är väl att våra promenader, som vi brukar ta efter långa sovpasset, blir lite sena sen när det blir mörkt tidigare. Kanske får vi förlägga promenaden till förmiddagarna men då kommer det känns som Tomas och jag aldrig hinner umgås...

Jag bokade just tid för utprovning av bärsele. På fredag passade det för oss allihop men usch, jag vill inte vänta så länge!!!! =) Har spanat lite på olika manducor, om det nu blir en sån, och jag gillar den gul/gröna. Gult är ju liksom aldrig fel.

Imorgon ska jag till tandläkaren för att påbörja Operation Fin Käft. Tror inte det kommer göra så vansinnigt ont imorgon. Återkom i slutet på månaden när jag varit där på nästa besök så ska vi nog se på smärtor när visdomstanden plockats ut... I can't wait.

Någon mer som ser likheterna med dessa fagra herrar? ;)

Igår kväll såg vi filmen Exit. Jag hade helt missat den. Riktigt bra och spännande för att vara en svensk film, även om vissa effekter var på gränsen till löjliga. Men men, har du inte sett den så se till att göra det! Har du problem med hörseln bör du dock stå över. Dialogerna var väldigt tysta så vi skruvade upp så vi skulle höra över morots-och-dipp-tuggandet och så, PAAAANG, skjöt de med en pistol så väggarna skakade i vårt lilla hus.

Skitkväll!

Ingen badkruka

Titta så fina kaniner att ha små bomullstussar i! Synd att jag inte använder bomullstussar! Från Rum Interiör

Förra veckan sov Mille jättebra. Somnade någon gång mellan 21-22 och sov till ca 9:30. Med två eller tre matningar från klockan fyra och framåt. Den här veckan somnar han vid samma tid, vaknar och är hungrig allt mellan klockan ett och fyra. Sover sen hos mig och är hungrig igen runt sex-snåret. Sen börjar pinan.

Han suger och suger utan att äta, han mer eller mindre sover. Jag har inte haft ont av amningen alls under dessa tre månader men nu börjar det svida ordentligt. Petar jag in nappen tar han den men jomlar liksom ut den heeela tiden. Då blir han lite sur och ligger och sparkar mig i magen och fäktar med armarna mot halsen/ansiktet på mig. Jag petar in nappen - som åker ur igen efter 15 sekunder. Såhär håller vi på i kanske en halvtimme innan han tillsist somnar och sover kanske en halvtimme innan det upprepas igen.

JAG VILL HA TILLBAKA MIN FRIDFULLT SOVANDE BEBIS!

Gaaaaah, saknar min gamla dator med all musik. Datorn som packade ihop för många månader sen nu. Hårddiskarna är nog oförstörda men varken jag eller Tomas har kunskap (eller mod) att försöka flytta dem till den här datorn.

Foo Fighters, Audioslave, Creed, Live, Alter Bridge, Korn, Finger Eleven, Sevendust och många många fler...

 
















När vi kopplade in baslådan i bilen hade vi en skiva med Korn som snurrade frenetiskt. Det dunkade förjävla skönt i bilen... Tyvärr får inte baslådan plats i dagens läge med barnvagn. Å andra sidan skulle vi ju inte kunna dra på lika mycket med lillskrutten i heller. Men precis som jag saknar min gamla dator med musiken saknar jag när jag sitter i bilen att kunna dra på volymen så mycket öronen pallar och bara känna basen ta över. Puuuuurr!

Råkade just beställa hem säsong 1-5 av Scrubs. Jag hade dubbelt så mycket på kontot mot vad jag trodde. Hehe. Nejdå, jag har satt undan några tusen på sparkontot och boxen var inte speciellt dyr så det får den vara värd. Mille tycer om när vi sitter i soffan och myser, tyvärr är det ju aldrig nåt bra på tv. J.D, Turk och gänget kommer göra att vi spenderar många timmar i soffan!

Jag har varit trött hela dagen idag med. Har inte haft nåt att skriva om heller, jag som hade massa tankar i huvudet så sent som igår.

Ikväll har jag haft en kinkig liten kille. Han ville inte somna i sängen när jag ammade, vilket annars brukar funka när han är trött. Satte då honom i babysittern här vid datorn för att "gunga" honom till sömn - funkade inte heller. En timme senare provade vi sängen+mat igen och äntligen slocknade han. Fast det är lite för tidigt för nattsömnen så jag får väl ta upp honom om en liten stund...

I övrigt har han haft en bra dag idag. Som jag skrev (eller snarade visade) så sträckte han plötsligt benet rakt upp och stirrade på det och har upprepat detta under dagen. Sen upptäckte vi båda hur kul det är att ställa Milton i knät,  låta han sjunka ihop och lyfta upp igen. Vi höll på att kikna av skratt båda två, hehe.

Igår hyrde jag Mammut, en film av Lukas Moodysson. Mille hade svårt att somna igår med så tillslut blev klockan så mycket att jag struntade i att titta på filmen igår. Istället fick jag delvis sällskap av Tomas när jag tittade på den idag men den var nog för "tråkig" för hans del. Jag tyckte filmen var bra, som vanligt skildrar Moodysson tragiska livsöden som det är jobbigt (men nyttigt) att bli påmind om att de existerar...

Vet inte vad som är fel men jag är galet trött just nu. Gick och la mig inte allt för sent och sov bort i princip hela förmiddagen. Skulle kunna gå och lägga mig för natten nu men ska kolla på tv klockan 21. Var ju trött hela dagen igår också. Hoppas det vänder!

Nu ska jag värma på min "matlåda" med gös, potatis och spenat. Auf weiderhören!

Helt otroligt!!!

Kolla - en fot! Dagens upptäckt.