När hjärtljuden sjönk

Jag tittade just på Förlossningskliniken som går på 4:an. Före min egna förlossning undvek jag att titta på sådana program då de ändå bara visar en normal förlossning på tio komplicerade. Och visst, att bara titta på normala förlossningar blir väl lite trist i längden. Som förstföderska med en otrolig förmåga (i alla fall tidigare i livet) att förvänta det värsta kändes det bara dumt att titta på sånt.

Nu var det dock ganska intressant. Vid en förlossning blev det en väldig rusning till förlossningsrummet då förloppet gått fort och bebisens hjärtljud sjunkit kraftigt. Hjärtljuden var nere på 69 slag/minut, ungefär hälften av vad de ska vara. Just det hände oss. Den här kvinnan förlöstes med tång och bebisen mådde bra efteråt. För mig slog de på syrgas istället för lustgasen och beordrade mig att lägga mig på sida. Ganska snart gick hjärtljuden upp igen och även om barnmorskan pratade om sugklocka (ryyyyys) så behövde hon inte ingripa fysiskt.

Jag kommer så väl ihåg när hon sa "hjärtljudet har sjunkit" när fostervattnet precis gått. Men jag tror inte att jag blev rädd. Hade jag sett det här programmet innan och kommit ihåg brådskan när hjärtljuden sjönk och tången kom fram hade jag nog blivit det, istället visste jag inte hur farligt det var. Avtrubbad av lustgasen? Mycket möjligt men jag var ändå ganska klar i huvudet hela tiden, inte flummig som man hört andra berätta om.

Man kanske skulle skriva ihop en förlossningsberättelse såhär fem månader efter...? Efter en kvick förlossning blir den väl inte så lång i alla fall. =)


Milton, knappt 12 timmar gammal


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0