Älskade skäggis

Han är helt underbar min pojkvän. Eller sambo, mitt blivande barns pappa. Pojkvän låter lite tamt och oseriöst nu för tiden...

Hur som helst så är han alltså helt fantastisk. Jag tycker inte att jag gör annat än gnäller ändå ställer han upp jämt, är på gott humör varje dag. Jag skulle aldrig stå ut med mig själv men han gör det av någon anledning och lyckas vara en liten ängel ändå.

Idag följde han med ut till stallet och hjälpte mig med spånbalar, vattenhinkar och morotssäckar innan vi båda skulle iväg till jobbet. Utan att gnälla, utan en klagande suck trots att han jobbat över en timme och en kvart inatt och således kom hem klockan 2, gick upp med mig 6.40 imorse för att åka till Nynäs och lämna bilen som skulle till glasmästaren (när han kom dit visade det sig att rutan de skulle sätta in inte kommit så han hade åkt i onödan).

Nu sitter jag och väntar på att han ska komma hem från jobbet så vi kan åka ut till stallet för att byta täcke på min stackars häst som står med ett tunt ulltäcke på sig när temperaturen sjunker grad för grad varje timme. Han hade kunnat säga nej på frågan om det var ok, min bil står här utanför huset (bor i svärföräldrarnas hus under helgen) så jag hade kunnat åka själv utan problem. Men istället är han snäll och omtänksam (och ekonomisk?). Nu slipper jag starta upp den kalla bilen (både motor och bilen invändigt med tanke på det "extra luftintag" som finns för tillfället) och åka ut ensam.

Inte har han någonsin ifrågasatt att jag har hästen heller trots att han just nu bara kostar pengar och kraft. Det är ju nästan två månader sen jag kunde rida senast, visst är det mysigt att bara umgås med hästen men det rättfärdigar inte närmare 3000:- i månaden, det tycker inte ens jag. Och då har jag inte räknat in bensinen som går åt till att åka ut till stallet minst en gång om dagen vilket blir en hel del med tanke på hur vägen ser ut.

Ja det är märkligt att jag ens ids gnälla på vissa (många) saker. Ska definitivt försöka bättra mig, det är det minsta jag kan göra för honom. Han betyder ju så fruktansvärt mycket!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0